Desolation row
Skrivet den 2011-08-11 @ 01:02:17
Det mörknar ordentligt nu, tidigare än förut, kylan har slagit ner här i norrland, regnet, ödsligheten. Jag möter sällan folk längre när jag är ute och vandrar, de flesta håller sig inne, jag förstår dem med all rätt.
Jag kokar pasta, för första gången sedan Maj månad, jag kände hungern, lite fel tid på dygnet men behöver något i magen för att kunna sova, den ekar tom just nu.
Jag sitter och bygger på en text som aldrig kommer se dagens ljus medan jag väntar på att maten ska bli färdig, jag väntar även på en tid, då sommaren är långt bakom mig, då vintern, snön och kylan kommit för att stanna, då varje gång man rör sig utomhus så önskade man att man satt vid en öppen eld ute i ett hus långt borta i ingenstans, på ett berg högt upp bland molnen, skrivandes på en gammal knorrande skrivmaskin, om minnen som jag försöker hålla taget om, kreativa lösningar på en tråkig vardag, förskönat i litterär form som kan verka intressant för någon.
Jag väntar även på en tid då eztv börjar fyllas var dag med intressanta serier, nya som gamla, mordgåtor, humor, dramatik och plattfalls action på lägsta nivå.
Jag känner just nu att jag saknat mörkret och alla få positiva sidor jag har som kommer fram i mörkret, skena iväg på kreativitetens brant för att nästan förlora mig själv i ord jag knappt förstår, med meningar som byggs upp till historier som jag själv aldrig upplevt, byggandet av karaktärer som jag kommer att förälska mig i för att sedan bryta dem itu, kasta bort deras liv, låta en dö, låta någon annan bli kär, för att i slutet vrida och vända på alla verkliga händelser till något som ingen väntat sig...manusskrivandet kan börja igen.