I'll inoculate the world with the virus of my disillusionment

Skrivet den 2011-08-06 @ 23:24:19

Jag gillar regn, jag gillar mörker...äntligen har dessa ting kommit tillbaka, vandrar hem efter ett trevligt arbetspass i limbotempo. Trevligheter med diskussioner djupare än spørsmål om vaskepoletter, kah, en sån ja!. Det är i och för sig en dag kvar innan lågsäsongen startar men någonstans har den redan startat.
Strosade runt på området, hade någon tappat en nål 50 meter bort hade det funnits en stor möjlighet att man hade hört den, höstmyset är tillbaka.
Jag minns för ett år sedan, då satt vi två stackare kvar, vi dolade och pratade om det mesta, vi hade lunch med kollegorna från andra avdelningar, pratade minnen som vart.
Det känns som att den tiden närmar sig och någonstans ser jag fram emot den, lika mycket som jag under våren ser fram emot alla galna turister som yrar runt och inte har någon aning om vad de ska ta sig till då de inte kan checka in 5 timmar innan deras stuga är ledig.
Höstmusiken har spelats hela sommaren i min spotifyplaylist, den blev argare och mer brutal ju längre sommaren led, jag mixtrade med den idag, tempot gick ned lite, nostalgilåtar från förr då man själv var en liten snorunge som var mot allt, hade budskap om fred, mot allt högern stod för, orättvisor, nedtryckande, mobbning, demonstrationer mot vapen, krig, moderater och dylika ting.
Nu är man äldre, sitter och muttrar om det bakom en datorskärm istället.
Lillan var med oss ett tag, sen skulle hon ut och vandra och tänka, illa då man läser om vad hon yrade på om men det kan inte hjälpas, sen blev det samtal och ämnen jag ändå någonstans trivs med att delta i, vi yrade runt från allt om allt och inget och lite därtill.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback